Rösträttens utveckling i Sverige
Tvåkammarsriksdagen
Andra kammaren valdes i riksdagsval. Rösträtten var begränsad till män över 21 år som hade en viss inkomst eller förmögenhet. Var man väl röstberättigad hade man varsin röst, och valen skedde i enmansvalkretsar. Första kammaren valdes direkt av de lokala valda församlingarna. Till lokalvalen var rösträtten mer begränsad. Åldersgränsen var 35 år, och högre inkomster eller förmögenheter krävdes. Dessutom var rösträtten graderad, d.v.s. ju rikare man var, desto fler röster hade man.
I den första rösträttstillfällen anordnade så kallade "allmänna folkriksdagar" där rösträttsrörelsen samlade långt fler medborgare än som hade rösträtt i andrakammarvalen vid samma tid. 1893 deltog över 150 000 personer.
1900-talet
Vid sekelskiftet 1900 var det inte längre en fråga om allmän rösträtt skulle införas, utan hur. De politiska partierna hade också börjat ta form, och hade övertagit de tidigare folkrörelsernas roll i denna och andra frågor. Det fanns ideologiska skillnader i partiernas syn på rösträtten. Detta gjorde att 1900-talets första två decennier kom att utgöra ett taktiskt tjuv- och rackarspel där konservativa, liberaler och Socialdemokrater försökte få processen och systemet att passa deras egna ideal.
Som ni ser den allmänna rösträtten för alla svenska medborgare kom år 1945 då även dem fattiga som fick rösta i riksdagen. Rösträtten har diskuterats länge under årtiondena.
- År 1907 fick bara rika män som är över 24 år rösta.
- 1911 fick alla män rösta.
- Den 24:e maj 1919 fick kvinnor också allmän rösträtt.
- Och till sist, år 1989 fick alla svenskar som är över 18 rösta. Men rösträtt för ungdomar har aldrig diskuterats i vårt regering.
Nu vill vi skriva om historien och starta en ny era. Alla ungdomar ska få makt i det svenska riksdagen. Precis som kvinnor fick makten den 1919.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar